Den Nya Högern och den radikala högerideologins återkomst

The New Right, Den Nya högern, vinner ökat inflytande i Europa och i Sverige. Den beskrivs ofta som populistisk, vars viktigaste fråga är invandring och etnicitet. Det är att förenkla verkligheten och att inte förstå dess berättelse och idémässiga innehåll. Den Nya Högern är en politisk ide, en filosofi, en ideologi inspirerad av fascismen och står därmed i konflikt med västvärldens liberala samhälle. Den kännetecknas av flera olika tankeriktningar. Det finns således inte en utan flera ”Den Nya Högern”.

Den kan beskrivas i sin Europeiska kontext som en tanke och idéskola, som har funnits sedan mitten av sextiotalet då några franska intellektuella grundade tankesmedjan GRECE (Groupment de Recherche ET d´Etude Pour la Civilisation Européenne). En viktig förgrundsgestalt är fransmannen Alain de Benoist  [1]. Betecknande för GRECE är dess bredd och djup i diskussionen. Förutom rent filosofiska och ideologiska diskussioner finns även en gren som handlar om metoder att förändra politiken och den politiska diskussionen och föra den åt höger – Metapolitik.

Inspiratören är italienaren Antonio Gramsci, kommunist och marxistisk filosof som i sin analys av maktförhållanden och maktens natur beskriver kulturens betydelse för att vinna kampen om idéerna som i sin tur leder till politisk framgång[2]. I sina anteckningar från tiden i Mussolinis fängelse åren 1929-1935 analyserar han betydelse av att förändra värden och värderingar för att möjliggöra det politiska projektet. Det är genom att vinna kampen om kulturen och därmed berättelsen om det som varit, det som är och det som ska bli, som politiken förändras och den politiska makten vinns. Det är genom kulturen som berättelsen formas, som i sin tur är vägen att vinna politiskt inflytande – Metapolitik. Gramsci understryker betydelsen av att vinna civilsamhället och kulturens förmåga att förändra och skapa nya värden och därmed också politiken[3].

Kultur i detta avseende betyder berättelsen om samhället, dess idé och delar, ursprung, myter, traditioner och historia: Dess nuvarande verklighet och problem likväl som dess väg in i framtiden. Detta tillsammans formar berättelsen som leder till omvärdering av värden från liberalismens individualism, universalism, ekonomi och marknad till Den Nya Högerns värden. Där några av dess viktigaste värden är tradition, hierarki, familj och identitet samt nationens och kulturgemenskapens avgörande betydelse i skapandet av det goda samhället. Konkreta exempel på kulturpåverkan är hur dåtid, nutid och framtid skildras i samhällsdiskussionen och politiken, i tidningar, radio, teve, på webbsidor och i böcker, helst med akademisk status; hur museer, film, stöd till övrig konst och kultur utformas så att rätt perspektiv framträder. Staten intar en fostrande roll. Denna syn innebär en direkt konfrontation med liberala grundläggande värden där tilltron till individens förmåga att skapa sina egna värden är en av det mest centrala.

I förordet till standardverket ”Den nya Högern”, skriver svensken Daniel Friberg: ” Ett Europa där anakronistisk ”antifascism” och en hyperindividualistisk, liberal version av marxismen blev vår tids nya religioner. Ett Europa som gav fritt spelrum åt en ständig revolution mot hierarki och de strukturer och värderingar som tidigare fick den europeiska civilisationen att blomstra. Ett Europa där utopiska dumheter gav upphov till bisarra och skadliga samhällsexperiment. Ett Europa som trots dessa svåra förutsättningar och dystra omständigheter likväl har kraften att vända utvecklingen och rädda civilisationen och återerövra makten över sitt eget öde. Vi traditionalister och högeranhängare, Europas försvarare, har under ett halvt sekel stått utanför och emot. I Europas dystra skymningsstund övergår vi till att stå i centrum och längst fram.”[4]

Detta ger en antydan om Den Nya Högerns historia och de värderingar som den företräder och dess berättelse men också om Den Nya Högerns ambitioner. Gemensamt är den kompromisslösa kritiken av de fenomen som skapas av den liberala postmoderna världen. Dess främsta kännetecken är enligt den nya Högern universalism, globaliseringen och den konsumistiska, extremt individualiserade livsstil som denna ger upphov till. Marknaden och penningens makt intar en central del av civilisationen och utövar därmed en stark påverkan på människa och samhälle. Internet och datorer ger upphov till gigantiska informationsflöden som skapar en fragmentiserad uppfattning om verkligheten och medför en ohälsosam koncentration på nuet. Det förflutna, historien, intar en undanskymd roll i medvetandet. Därmed saknar människan ett av det viktigaste medlen för att kunna förstå tillvaron och därmed kunna göra rätt val för framtiden.

Den Nya Högern betonar särskilt USA:s betydelse i framväxten av den postmoderna världen. Den har inneburit en nivellering av livskvalité och brist på mål och mening – nihilism. Europas civilisation och kultur har eroderats och den Europeiska identiteten krackelerar i det individualistiska och marknadsekonomiska samhälle som växt fram. En central del är i hoten mot Europas identitet är att främmande folkslag tillåts bosätta sig innanför hennes gränser. Andliga värden mister sin betydelse. Detta tillsammans hotar att förstöra den europeiska kulturen som befinner sig i en allvarlig nedgångsfas. Än är det emellertid inte för sent att återupprätta traditionella värden och därmed förändra det europeiska samhället som ska återföras och knytas an till sina historiska rötter.

Jag menar att Den Nya Högerns analys av de problem som nutidsmänniskan står inför är i många stycken relevant och viktig och återfinns även inom andra politiska riktningar. Det är emellertid lösningen av dessa och det samhälle som blir konsekvensen av Den Nya Högerns Projekt som kan, måste och framförallt, ska ifrågasättas.

Den Nya Högerns entré på den politiska scenen är något som verkar negligeras av både kultureliten, journalister och politiker. Att populistiska rörelser saknar ideologi och politisk filosofi är inte korrekt. Populismen ska ses som ett medel och innebär inte avsaknad av politisk filosofi och ideologi. Förekomsten av Den Nya Högern innebär att ett ideologiskt alternativ till liberalismen vunnit ett allt starkare inflytande i Europa efter 1989. Att motverka detta kräver kunskap, andra metoder och argument än de nuvarande. Det kräver ett annat förhållningssätt i den egna politiken. Ideologierna dog inte med kommunismens bankrutt 1989. Inte heller tog historien slut.

Det går inte att bortse från att i den analys och i den berättelse som högerkrafterna lägger fram, finns en beskrivning av utmaningar och allvarliga problem som möter de postmoderna västerländska samhällena; problem och frågeställningar som många i de traditionella makteliterna inte har något bra svar på. Bristen på kunskap och beröringsskräck medför att diskussionen mer handlar om beskrivningar av fenomen, istället för att fråga sig vilka omständigheter som ligger till grund för Den Nya Högerns framgångar och därifrån ansätta politiken, även om det innebär smärtsamma omställningar. Den som inte känner sin motståndare väljer lätt fel diskussion. Förändringar i det politiska landskapet kan ibland uppfattas som snabba och dramatiska, men det vi ser är resultatet av förhållandevis långsamt verkande processer som till slut resulterar i en förändring där samhälle och politik tar en annan riktning. I det här fallet åt höger.

När började, till exempel, den process i det amerikanska samhället som är grunden till Donald Trumps och Bernie Sands framgångar? En av de grundläggande orsakerna till BREXIT anges vara oron för en allt större invandring från Europeiska Unionens medlemsländer till Storbritannien. Vilken i sin tur resulterat i förändrat attityder och åsikter, vilka resulterat i ett nej till EU. Få av de som ingår EU:s ledarskikt verkar vilja att närmare ta upp denna fråga utom Storbritanniens premiärminister, David Cameron. I sitt anförande på Europeiska rådets toppmöte i Bryssel angav han den fria rörligheten som den viktigaste orsaken till BREXIT och att EU misslyckats, inklusive han själv (min anmärkning), att ta människors allvar på oro. Vår egen statsminister kommenterar detta med att den inre rörligheten är central och måste finnas, några andra slutsatser drog han inte. Ett politiskt ledarskap kan inte uppställa visioner och mål som inte är möjliga att övertyga medborgarna om. Det kan inte genomförs mot deras önskan.

Den Nya Högern utvecklar sin diskurs och växer stadigt i form av politiska ideologer, filosofer, kulturskribenter, journalister, politiska partier och finns nu representerad nästan i alla av Europas länder. Mätt i politiska termer har man varit mest framgångsrik i Ryssland, Ungern och nu senast i Polen, men även i ett land som Danmark har man vunnit betydande framsteg. Samtidigt har stödet till den traditionella socialdemokratin i Europa halverats mätt i antalet väljare. Vilka är de samhällsförändringar och sociala processer som ligger bakom?

De fascistiska elementen hos den Nya Högern är märkbara, även om det finns en hel del nya fenomen som inte ingick i trettiotalets fascistiska rörelser men likheterna är många. Kriget, som en sorts essens av nationalismen jämte rastänkande och rasbiologi, har kanske inte samma framträdande roll. Betoningen av den nationella och kulturella identitetens betydelse för samhället och nationen är emellertid densamma – Identitär politik. Retoriken är mer hovsam och anpassad, även om den understundom närmar sig trettiotalets vokabulär. Det är viktigt att ställa frågan; vad betyder den? Vad blir konsekvensen om retoriken omvandlas till handling. Flera av Den Nya Högerns politiska grenar bekänner sig till demokrati men i handling visar sig stå för något annat. Vilket inte är förvånande då den centrala termen ”Identitär” står för gemensamma värden och därmed en gemensam identitet. Något som i praktiken är omöjligt att uppnå.

I Sverige är det Sverigedemokraterna och närbesläktade rörelser som tex Nordfront vilka är att beteckna som tillhörande Den Nya Högern. För även om SD vill beskriva sig som socialkonservativt så framträder släktskapet med Den Nya Högerns idéer tydligt i partiets principprogram. Inte minst i dess nationalism och hur man i partiprogrammet lyfter fram identitetens betydelse i form av gemensamma, traditionella värden och kultur.  SD´s Principprogram lägger fast att man:

”inte helt kan förbigå ordet ”folk” i begreppet folkstyre och att folkstyret i längden riskerar att bli mycket problematiskt att upprätthålla i en stat som bebos av flera folk, där det inte råder konsensus kring vilka som skall räknas till folket”.  Vidare: ” Vi ser således förekomsten av en gemensam nationell och kulturell identitet bland befolkningen i staten som en av de mest grundläggande hörnstenarna i en stark och väl fungerande demokrati.”[5]  Det går inte att negligera riskerna när en sådan vilja ska genomföras i praktisk politik. Konsekvensen av en gemensam nationell och kulturell identitet är en likriktning av åsikter och uppfattningar, utom i vad avser tekniska och praktiska frågor, ungefär på det sätt som skedde i mellankrigstidens fascistiska stater. Starkt traditionella samhällen medför också att många av dess medborgare som inte kan eller saknar förutsättningar att anpassa sig till den förhärskande identiteten, blir förtryckta. Människans historia uppvisar oändliga tragiska exempel på detta.

Sverigedemokraterna ser ”nationalismen som det enskilt viktigaste verktyget i arbetet med att bejaka den gemensamma identiteten och samhällets inre solidaritet” [6]. ”I statens kärnuppgifter ingår ”värnandet av nationens historiska arv och kulturella särart”[7]

Detta behöver inte innebära införande av ett regelrätt auktoritärt styre, men av de moderna exemplen i Europa, främst Ungen och Polen, så har det inneburit en medveten förändring av statens roll från den traditionella liberala till en mer uttalat värdeskapande. Det innebär att medborgarna fostras i att omfatta värdet av tradition och gemensam identitet och samhället förändras i en mer hierarkisk, traditionell och i förlängningen, auktoritär riktning. Den processen pågår i Polen och Ungern, men det är för tidigt att kunna dra några slutsatser om dess effekt och möjlighet till framgång.

Det är genom att vinna berättelsen som det förflutna, det nuvarande och framtiden som är det sätt Den Nya Högern använder för att kunna förändra politiken. Medlet är metapolitik. Konkret innebär det en strävan till ökad kontroll av kulturen. Media i forma av radio, tidningar och teve är i detta hänseende en del av kulturen. Likaså skola universitet, museer mm. Målet folkgemenskapen med en gemensam nationell och kulturell identitet som vilar på gemensamma värden och traditioner. Andliga värden ska ha företräde före marknad och konsumism. Det innebär att individen ska anpassas till gemenskapen och idén om nationen såsom den uttrycks av staten vars grundläggande ideologi och filosofi är Den Nya Högerns. Den nationella idé om nationens betydelse innebär i sin tur att individen underordnas nationen och inte tvärtom som i den liberala tanken.

Det står därmed i motsatsförhållande till den liberala idén om individens rätt att utveckla sig själv under iakttagande av hänsyn och respekt gentemot andra. Att vara liberal innebär således att omfatta idén om individens frihet och rätt att utveckla sig inom de ramar som, så vida som möjligt, sätts av folkrepresentationen. Den liberala statens roll är att skydda individens frihet så långt som det låter sig göras, inte att uppfostra denna efter ett bestämt normsystem. Det kräver i sin tur tänkande individer som förmår göra egna kloka överväganden i till exempel politiska val. Det står i direkt konflikt med Den Nya Högerns uppfattning om att individen behöver ledning och fostran.

I SD principprogram uttrycks detta då man säger sig vilja undvika att ”riva ned alla de strukturer och kollektiv som omger individen utan snarare att försöka skapa, stödja och upprätthålla normer, moral, lagar, sedvänjor, miljöer, beteenden, traditioner och gemenskaper som hjälper individen att bejaka de goda och konstruktiva sidorna inom sig själv.” [8]

” We are proud that our king Saint Stephen built the Hungarian State on solid ground and made our country a part of Christian Europe one thousand years ago. ” [ ]   ”We hold that the family and the nation constitute the principal framework of our coexistence, and that our fundamental cohesive values are fidelity, faith and love.”[9], står det i inledningen till Ungerns nya konstitution som antogs året efter Fidesz valseger 2010. Sveriges regeringsform inleds med: ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse”.

Ingen av trettiotalets fascistiska stater, eller de mer konservativt auktoritära sådana med fascistiska inslag, förmådde skapa samhällen utan politiskt våld och där makten kunde jämkas i en fredlig process. Dessa, i likhet med Den Nya Högerns, utgick från en politisk ide som gör anspråk på en inneboende sanning och som därmed skulle omfattas och påtvingas alla. Häri ligger det problematiska i Den Nya Högerns projekt. Det rymmer fröet till minskad frihet och det rymmer fröet till nya motsättningar.

Lars Ekeman är liberal debattör

[1] Warren, Ian B: The ’European New Right’: Defining and Defending Europe’s Heritage. An Interview with Alain de Benois”, INSTITUTE FOR HISTORICAL REVIEW, http://ihr.org/jhr/v14/v14n2p28_Warren.html
[2] Stigermark Anton: ”Antonio Gramsci och idén om hegemoni”,Tidningen Kulturen 2014-02-20 http://tidningenkulturen.se/index.php/mer/essaeer/164-agora/16843-antonio-gramsci-och-iden-om-hegemoni
[3] Ó Meara Michael: Den Nya Högern, Arktos, London 2015 s 69. På sid 69-74 gör Ó Meara en genomgång av Gramscis teori om metapolitik och hur Greces grundare i slutet på sextioatalet överger den yttersta högerns utomparlamentariska värd till förmån för Gramscis tankar om att kulturen är idéernas mest effektiva bärare och att världen är ”ett idéernas slagfält.”
[4] Op cit, Ó Meara, Michael, se not 2, s xvii, Daniel Friberg är en av grundarna till Arktos förlag. I Europa är det Arktos som sannolikt har den mest omfattande utgivning av högerlitteratur; på fler än tio olika språk.
[5] Sverigedemokraternas Principprogram, Tryckversion 2.0 – 2014-02-24, 2011, s 6
[6] Ibid, s 13
[7] Ibid s 17
[8] Ibid, s 11
[9] The fundamentel law of Hungary, s 2, Translation of the consolidated version of the Fundamental Law as on 1 October 2013. Budapest 2011